Arkitekturupproret i Sverige citerer et examensprojekt af Rebecca Granström og Sofia Wahlström fra Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Det har titlen From Boring Boxes to Beautiful Cost-Effective Houses. Det viser, hvordan man bygger æstetisk, og at skønhed ikke behøver at koste extra. Konklusionen er, at den egentlige forhindring for smukt nybyggeri ikke er økonomiske begrænsninger, men at problemet snarere ligger hos individer eller i processer.
Här följer en sammanfattning av examensarbetet som i original är skrivet på engelska och drygt 120 sidor långt. Resonemangen bygger på en kombination av befintlig forskning inom området och författarnas egna observationer. För en djupare förståelse rekommenderas att man läser arbetet i original (klicka här för länk).
Granström och Wahlström började med att undersöka vad människor anser om fyra olika områden i Storstockholm. Dessa områden heter Sankt Eriksområdet, Norra Djurgårdsstaden, Hammarby Sjöstad och Ursvik. Ett stort antal personer, så kallade respondenter, deltog i en enkätundersökning i vilken de fick utvärdera dessa områden utifrån vissa kriterier och som helhet. Respondenterna fick också möjlighet att uttrycka sig fritt om vad de själva anser vara viktigt när nya områden byggs. Författarna lyckades genom enkätundersökningarna och befintlig forskning identifiera vissa attribut som är viktiga om man till fullo vill tillfredsställa slutanvändarens efterfrågan.
De genomförde sedan intervjuer med branschfolk på byggföretaget Skanska för att diskutera resultaten av enkäterna och komma fram till hur man kan införa dessa attribut på ett kostnadseffektivt sätt.
Hur de fyra områdena uppfattades
Det finns både likheter och skillnader mellan områdena men något som är tydligt i rapporten är att Sankt Eriksområdet på flera sätt skiljer sig från de övriga. Bland annat föredrogs Sankt Eriksområdet vad det gäller stilen husen är byggda i, vilket var väntat då det är det enda området som är en traditionellt byggd miljö. Något som enligt tidigare forskning också föredras generellt framför en miljö byggd i så kallad modernistisk stil. En av de intervjuade menade även att detta är en vanesak och att respondenterna kommer att “lära sig att uppskatta dagens arkitektur”. Det är dock viktigt att komma ihåg att miljonprogrammet ännu inte har vunnit allmänhetens gunst trots att det har gått ungefär ett halvt sekel sedan det byggdes.
Sankt Eriksområdet var det område som i sin helhet upplevdes som mest originellt. Respondenterna betonade också att de många och välgjorda detaljerna gjorde att varje byggnad i sig upplevdes som originell. De övriga tre områdena ansågs ha för få detaljer. De utstickande detaljer som ändå finns i dessa områden, exempelvis färgstarka balkonger, upplevdes dock som fula och för påträngande. Även färgsättningen sågs som något attraktivt i Sankt Eriksområdet. Färgerna beskrevs som varma, bekväma och harmoniska till skillnad mot färgerna i de övriga tre områdena vilka beskrevs som kalla, dystra, mörka och obehagliga.
Det övergripande intrycket av ett område måste vara konsekvent och bilda en enhetlig och en funktionell identitet. Men för att ett område ska bli attraktivt måste det också ha lite komplexitet och vissa kontraster, annars kan det ge ett tråkigt intryck. För mycket komplexitet kan å andra sidan leda till ett kaotiskt intryck. Här ansågs Sankt Eriksområdet ha en bra balans mellan komplexitet och förenlighet. Detta till skillnad från Norra Djurgårdsstaden och Ursvik vilka bedömdes som tråkiga av många av respondenterna. Hammarby Sjöstad beskrevs som det mest likformiga.
Inget av områdena ansågs som särskilt småskaliga, men Sankt Eriksområdet ansågs vara det minst storskaliga av de fyra alternativen. Det här menade författarna var intressant eftersom Sankt Eriksområdet faktiskt innehåller de högsta byggnaderna av de fyra områdena. Detta förklarades med att områdets estetik gör att det upplevs som mer småskaligt och mänskligt. Sankt Eriksområdet har bland annat smalare och högre fönster samt olika indelningar och detaljer i fasaderna som bryter ner skalan och gör den mer mänsklig.
Som helhet rankades Sankt Eriksområdet högst av dessa fyra områden med genomsnittlig poäng på 7,0. Hammarby Sjöstad kom en bit efter med 5,0, Norra Djurgårdsstaden fick 4,1 och Ursvik 3,3 poäng. När detta resultat sedan jämfördes med de intervjuer som gjordes med branschfolk på Skanska så visade det sig att de som arbetar med byggnation också rankade områdena i samma ordning. Detta beskriver Granström och Wahlström som oväntat. Dels då det går emot tidigare forskning, men också för att de områden som de intervjuade på Skanska själva håller på att utveckla snarare påminner i sin stil om Ursvik och Norra Djurgårdsstaden än Sankt Eriksområdet.
Att ta med estetiska preferenser i beräkningen
I arbetet kom man fram till att Sankt Eriksområdet uppfyllde bostadspanelens preferenser bäst av de fyra områdena. Ingen av de intervjuade på Skanska trodde att produktionskostnaden nödvändigtvis skulle vara högre för ett bostadsprojekt som byggdes enligt bostadspanelens preferenser. När det gäller att uppfylla dessa preferenser trodde intervjuarna att det verkliga hindret fanns i processer eller individer, och de såg alla möjligheter till förbättring.
Sankt Eriksområdet är byggt i en historisk stil och historiska byggnader har i allmänhet alla attribut som föredras av lekmän. Majoriteten av de intervjuade ansåg att det skulle vara fullt möjligt att reproducera ett område med liknande karaktär som Sankt Eriksområdet med standardiserade byggmetoder. De påpekade också att Sankt Eriksområdet hade många produktionsvänliga attribut som symmetri, ordning, sluttande tak, repetition och varma färger. De intervjuade påpekade emellertid att det är några detaljer i Sankt Eriksområdet som är svåra att reproducera med standardiserade metoder. Till exempel runda former rekommenderas inte av plattformen, men illusioner av runda former kan skapas ganska lätt genom att rotera fyrkantiga byggstenar några grader. De påpekade att områdena Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden också har vissa detaljer som inte rekommenderas ur ett kostnadsperspektiv. Till exempel har många av husen i Hammarby Sjöstad stora glassektioner, komplexa fasader och balkonger som är infällda i fasaden. Även om majoriteten av intervjuerna rankade Sankt Eriksområdet högst när det gäller produktionskostnader så trodde många av de intervjuade ändå att det var möjligt att reproducera Sankt Eriksområdet genom att använda kloka och kostnadseffektiva tekniska lösningar.
Detta går även väl ihop med tidigare forskning. Tidigare studerade till exempel Buitelaar och Schilder produktionskostnader för olika arkitektoniska stilar på den nederländska bostadsmarknaden och kom till samma slutsatser. Det borde inte vara dyrare att producera så kallad neo-traditionell byggnation, som Sankt Eriksområdet kan klassificeras som, jämfört med så kallad ”samtida” byggnation.
Skanskas standardiserade bostadsplattform Skanska har vad man kallar en bostadsplattform, en mall för hur hus ska formges på ett kostnadseffektivt sätt. I denna plattform kan man göra olika val för hur byggnaden ska utformas. Man kan även göra avsteg från de alternativ som finns, men det innebär en risk att för högre kostnader.
De intervjuade från Skanska trodde dock inte att Skanskas bostadsplattform utgör ett hinder när det gäller att bygga enligt huspanelernas genomsnittliga preferenser. Riktlinjerna i plattformen eller begränsade ekonomiska resurser bör alltså inte utgöra ett hinder om man använder smarta och kostnadseffektiva lösningar. Färger kan till exempel användas för att skapa en illusion av ett material, vilket är en lösning som är både billig och tekniskt sett enkel att genomföra.
Många av de intervjuade kom överens om att Skanska kan bli bättre på att använda byggmetoder som samtidigt är både produktionsvänliga och estetiskt tilltalande. De trodde att antalet avvikelser från plattformen skulle kunna minskas om Skanska blev bättre på att presentera nya idéer eller samla inspiration från redan befintliga koncept och tekniska lösningar. Det ska också sägas att det ibland kan motiveras att avvika från plattformen i ett projekt, om avvikelsen beräknas lägga till ett högre värde för projektet. Exempelvis att det ger området mer karaktär eller att det ger framtida kunder ytterligare bekvämligheter. En avvikelse kan också ge extra intäkter, så en avvikelse måste inte vara något negativt.
Arkitekterna var inte helt överens med de intervjuade från Skanska. De ansåg att plattformens restriktioner störde deras kreativitet. De föredrog att istället få mer utförlig information om hur de olika valen påverkar totalkostnaderna följt av en budgetrestriktion. En utvecklare på Skanska enades med arkitekterna om att de skulle kunna genomföra vissa förbättringar på detta område.
Sammanfattning av sammanfattningen
Granströms och Wahlströms syfte med studien var att identifiera hur bostadsutvecklare kan uppnå en exteriör arkitektonisk design som anses vara estetiskt attraktiv av sina slutanvändare. De har i studien undersökt preferenser rörande exteriör arkitektur, hur det befintliga utbudet av bostadshus i för studien representativa områden uppfattas och hur bostadsutvecklare kan möta de identifierade preferenserna. En enkätundersökning användes som metod för att identifiera människors preferenser och uppfattning gällande fyra olika bostadsområden i Storstockholm. Intervjuer genomfördes med en bostadsutvecklare för att identifiera hur denna på ett kostnadseefektivt sätt kunde möta de identifierade preferenserna.
Majoriteten av det undersöka bostadsutbudet, som är byggt i vad som generellt anses vara “nutida” stil, tillfredsställde inte de identifierade preferenserna rörande exteriör arkitektur. Enkätundersökningens respondenter ansåg att bebyggelsen i våra nutida bostadsområden generellt ser ut som identiska tråkiga lådor. Det var endast bostadsutbudet byggt i en traditionell stil som tillfredsställde de identifierade preferenserna. Det betyder att den studerade bostadstillgången inte möter slutanvändarnas efterfrågan till fullo. Samtidigt visade intervjuerna att bostadsutvecklarna kan tillfredsställa de identifierade preferenserna kostnadseffektivt genom att följa ett antal förbättringsförslag.
Peter Olsson
Ekonomistuderande, Handelshögskolan Göteborg
Flere blogindlæg med lignende tema
Skriv et svar